Att bara kasta pinnar – är det verkligen att motionera hunden?

Flx

Det här med att bara gå utanför dörren och stå och kasta pinnar eller bollar till sin hund: kasta, springa och hämta – på repeat. Det är deras sätt att motionerna hunden. Jag hamnade tyvärr själv i denna situation nu när jag valde detta istället för att sitta inne och inte låta hunden få utlopp överhuvudtaget för sin energi. Lite kändes det som pest eller kolera, då jag inte är ett fan av att kasta, springa, hämta, kasta-leken. Men jag försökte göra det bästa av situationen. 

Jag tycker verkligen att det inte är ett alternativ till motion. För det första, beror det verkligen på vilken slags hund man har. Jag har tre hundar, och två av dem skulle jag kunna kasta pinnar åt utan att det gjorde så mycket (de skulle inte bli superstressade och maniska)- men den tredje – den ni ser på bilden – skulle bli totalt sönderstressad. O det är självfallet den hunden det gäller (ni som inte hängt med innan: jag är gravid och har fullt av krämpor som tyvärr hindrar mig från att ge hundarna det de är vanan att få, varav schäfern börjar bli orolig och understimulerad. Finns mer att läsa om detta i några inlägg tillbaka). 

Att motionera hunden, för mig, är att fysträna den. Visst, självklart är vi ute och går för att det är kul, och för att hunden ska få utlopp för sin energi – men jag tänker ständigt på att hundarna är ska bli fysiskt tränade; bygga muskler och kondition. Men framförallt (!) – förebygga skador.

Alltså – jag ska vara tydlig: jag tycker inte att kasta pinnar är bara dåligt. Jag tycker däremot att det är dåligt att göra det ISTÄLLET för att faktiskt gå ut och gå med sin hund. När man väljer det istället för att motionera. Att kasta pinnar i skogen under sin promenad kan vara jätteskojig träning. Men där är jag noga med att titta på vilken hund jag har. Som sagt, Shappo och Ludde gå inte upp i varv och blir maniska av detta. Men Flexi blir det. Henne får man vara försiktig med och hitta vägar runt. Skriver mer om hur längre ner. 

Först och främst. Jag kan inte skriva vidare utan att nämna detta lite kort: Jag låter aldrig mina hundar springa lösa direkt, de får alltid gå kopplade och skritta i minst 10 minuter (gärna längre) innan de kopplas loss och får springa lösa. Varför gör jag detta? För att deras kroppar (muskler) ska vara förberedda och uppvärmda på aktivitet. Det är viktigt för att undvika sträckningar, snedtramp och andra skador. Detsamma gäller på slutet av promenaden. Nedvarvningen. Alltid kopplade i tio minuter: skritta. Varva ned, eller ”gå ur sig” som jag säger.

Skritten, jag ger mig inte den på den nu – men jag kunde skriva ett helt blogginlägg om bara skritt. För att få en stark, muskulös och vältränad hund är det skritt som gäller. Japp, skritt. 

Mina två äldre herrar, de skulle som jag sa tidigare inte bli sönderstressade av att någon stod och kastade pinnar/bollar i tid och otid till dem. Men vad ger det hunden? Den springer några vändor, börjar flåsa lite – och då slutar man och går in igen? Vad har hunden fått ut av det? Den lär ju inte ha blivit trött på riktigt – den flåsar antagligen bara? Eller så är den trött på riktigt, och då har den kanske en otillräcklig grundkondition?

Men varför har jag funderat så mycket på detta de senaste dagarna då? Jo, för att jag har en schäfer som klättrar på väggarna här hemma. Hon är van att gå en mil per dag och träna utöver det. Nu klarar jag max 2 km och det räcker inte alls för den här damen. Jag har så snälla vänner, grannar och familjer som hjälper till och tar med henne på promenader. Men jag vill ju kunna aktivera henne en del själv också, men då får man hitta på andra sätt.

Flexi är fullkomligt galen i frisbees. Det är djupsnö på gärderna. Det är bra träning att galoppera i snön. Hon behöver härja av sig! Jag, om ni inte redan märkt detta, står jag inte riktigt bakom och tycker detta är ett bra alternativ till motionsträning, men vad ska man göra? Det är ett bättre alternativ än att sitta hemma och ha en uttråkad och understimulerad hund! Men då kommer vi till trixet att inte få en sönderstressad och manisk schäfer på kuppen. Det ska vara roligt, det ska vara jobbigt, hon ska jobba – inte panikspringa, gnällandes, med slem i mungipan. 

Vi tog istället tillfället i akt och började med lite vardagslydnad. Hon fick sitta på kommando och titta på frisbeen som flög iväg. Skitjobbigt. Sen springa och hämta den på kommando: vilket innebär, komma in med den – sätta sig i fotposition och snällt lämna över frisbeen. Inte helt lätt att lämna ifrån sig käraste man har.

Vi gjorde det svårare och svårare så att frisbeen nästan flög över huvudet på henne. När hon satt, stod eller låg på kommando.

Hon fick sitta med ryggen emot så att hon inte såg var frisbeen ramlade: tadaa: sökövning! Den försvann ju i den djupa snön.

Hon fick sitta igen, jag kastade, sen fick hon utföra flertalet moment innan hon fick sticka på ett ”leta” eller ”apport”. Det avr också jobbigt, hon är absolut inte van externbelöning, men detta kan ju kanske funka som en inkörsport till den sortens träning.

I slutet av träningen hade hon ju fått både springa som en galning i snön, men utan det maniska och utan stressen. Vi gjorde ett träningspass av det, där det ingick lite hårdare fysisk utmaning. Att galoppera i djupsnö är jobbigt.

Så. Det blev bra tills lut ändå. Hon var sliten när vi kom in igen, både av den mentala stimulansen men såklart även att hon fick springa av sig. Hon har ju för f*n myror i benen! O det här kändes som ett dugligt alternativ till att bara gå korta promenader (visserligen lös) och klickerträna inomhus. Nu fick hon jobba på lite, med kroppen. Det är det som har saknats de sista veckorna. Jag längtar tills jag kan börja gå långpromenader igen och det blir mer som vanligt igen för hundarna: där både fysisk motion och mental stimulans är en självklar del av vardagen. Men tills dess, hoppas jag detta sätt fungerar.

Sen har jag både en man, föräldrar, svärföräldrar och vänner som ställer upp och tar med henne på promenader. Jag har tur <3

 

 

2 reaktion på “Att bara kasta pinnar – är det verkligen att motionera hunden?

  1. Jeg er helt enig med deg i at ballkasting og pinnekasting ikke er en god måte å fysisk trene hunden sin i hverdagen. Både fordi det bygger voldsomt med stress og fordi det er ekstremt belastende på kroppen i vendinger og nedbremsinger. Men jeg tror ikke hundene har vondt av å gjøre det litt innimellom :) Er det den treninga man får til en periode, så tror jeg hundene tåler det helt fint :) Det virker jo som dine hunder har ett godt fysisk grunnlag også, og god fysisk form, muskler og kroppskontroll hindrer skader.

    Eneste gangene jeg egentlig bruker ball som fysisk trening er for svømming på sommeren. Da blir det både en morsom lek og god fysisk trening. Å bare svømme frem og tilbake langs brygga er kanskje bedre, rent fysisk, men åh så kjedelig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>