”Kompisar!” Tänkte greyhounden. ”Nädu”, tänkte Flx.

IMG_4589.JPG

Ikväll tog vi turen över skogen och ut över gärdena, för att hundarna skulle få gå lösa och härja. När vi gick ner i skogen gick Flx lös, men herrarna hade jag i koppel. När vi kom fram till svängen där man svänger höger för att börja gå ”över skogen”, stod greyhounden lös på gården intill. Flexi stod och tittade på honom ett tag, men fortsatte sen att leka med pinnar – hon bryr sig ju inte nämnvärt om andra hundar. Jag kom med herrarna i koppel, och när greyhounden fick se oss alla lös han upp och såg ut att tänka ”åh! Kompisar! Jag sticker ner och hälsar” och kom i full galopp emot oss.

Shappo och Ludde hann inte reagera alls, men Flx låter ingen hon inte känner komma i full galopp mot oss. Hon satte av i galopp mot honom, varpå greyhounden ganska snabbt insåg att hennes syfte med detta var att han skulle vända. Allt var hellugnt, inte ett skall och inte ett morr. Hon bara lugnt galopperade emot honom tills han vände, och sen hängde hon med upp till hans gård. Inom mitt synhåll stannade hon, tittade så han gick upp på sin gård och då vände hon och kom snabbt ner till oss igen.

Tycker hennes beteende är perfekt. Hon gjorde inget förrän den andra hunden kom mot oss. O då ”jagade” hon bort honom, fast inte otrevligt över huvud taget, som sagt: inget morr, inget skall. Bara galopperade mot honom tills han vände.

Sen fortsatte vi promenaden och hundarna kunde gå lösa både i skogen och över gärdena. Vi såg några rådjur :)

Som en ny hund. Eller iaf ny ras.

På dagens promenad gick Shappo in i två stolpar. Blev jätterädd över att han börjar bli gammal och kanske ser sämre.

Bestämde mig dock för att först prova att klippa luggen. Hur mkt kan man se egentligen när det är fullt i päls framför ögonen?

IMG_4557.JPG

IMG_4566.JPG< När man klipper Shappo ser han ut som en helt ny hund, eller iaf ny ras. Jag tycker han är otroligt söt både med och utan päls. Hans ögon är så perfekt bruna och runda så de kan man ju bara drömma sig bort i.... Orkade bara ta huvudet nu dock, sen sa kroppen att jag var alldeles för gravid. Så just nu ser han mest ut som ett får, än en hund. Huvudet är kortklippt och tunt, medan kroppen är pälsad och stor! ;)

Den vackraste bild jag tagit.

IMG_4577.JPG

Detta var två år sen i Trysil. Vi tre tog en tur runt Entjärn, en helt fantastiskt vacker kall vinterdag med strålande sol och glittrande backe!

Shappo och husse jobbar uppför stigningen och jag knäppte denna bild med mobilen. Men det är en bild jag aldrig blir trött att titta på!

Klart jag önskar den var fotad med kameran istället, men det gör inget. Jag älskar bilden ändå.

Det är dels för bildens skull. Ljuset, färgerna, vinkeln, vyn, landskapet, mina grabbar – ja You name it!
Men dels också för vad dagen stod för, det var en helt underbar dag som jag aldrig glömmer!

Mattes hjälpreda

IMG_4567.JPG

IMG_4541.JPG

Sitter och syr mycket nu, för att underhålla mig när jag inte orkar göra så mkt annat.

Tappar lite saker då och då, men har turen att ha en liten schäfra som tycker det en en rolig lek att få plocka upp allt matte tappar. Perfekt, för valrossen till matte som inte orkar böja sig ;)

Ljuvlig vårsol

Tog en ”Promenad” ner till postlådan (200 m, haha!). Blev alldeles varm inombords av den härliga vårsolen, gärdena som börjar bli bara och gruset på asfalten. Nu jäklar är det snart vår! Har aldrig längtat så mycket efter våren som iår.

IMG_4448.JPG

IMG_4444.JPG

Trimmad golden

Köpte mig en egen trimmer så jag själv kan hålla ordning på pälsen på herrarna.

Ludde fick vara först ut, då han är i störst behov av att trimmad/klippas. Orkade dock inte ta mig igenom hela honom då arbetsställningen är på tok för smärtsam nu med ryggont och foglossning. Men en hel del blev klippt iaf och nybadad är han också!

Världens snällaste hund :)

IMG_4388.JPG

Matte är hemma!

Oj det var tre lyckliga hundar som mötte mig efter två nätter borta.

Flexi kröp direkt upp tätt intill mig i soffan och halvsover med ett öga, men har stenkoll på att jag inte försvinner någonstans.

IMG_4355.JPG
En söt bild på Flx, där hon ser ut att hålla i sin egen nos så den inte ska passa på att rymma medan hon sover ;)

Provgå med hundarna

Inte helt säkert att alla hundar tycker det är fullt normalt att dela promenaden med en stor vagn, Shappo tex har ju tyckt att cyklar läskiga att gå bredvid. Så igårkväll tog vi en provtur med vagnen för att testa, det va inga som helst problem – tyckte alla hundarna! :)

IMG_4312.JPG

Kombi + 3 hundar + barnvagn!?

När vi började fundera på att köpa barnvagn, kom den stora frågan:

”Hur i h-e ska man få plats med barnvagn, babyskydd och 3 hundar i en vanlig kombi?” 

Tankarna gick… Måste vi byta bil? Kan jag helt enkelt aldrig ha med alla/allt samtidigt? Hur gör folk?? Jag kan ju knappast vara den första med vanlig kombi, hundar och barn påväg.

Jo men det är nog lite så, de flesta tycker ”nej men Anna, det kommer inte att gå. Du får inte med dig bebis, barnvagn och tre hudnar i din bil.” Du får helt enkelt välja en hund att ha med.

Host host! Det får jag visst! Jag får t o m plats med en person till! Det har att göra med vad man köper för barnvagn ;) 

Jag kunde inget alls om barnvagnar innan vi började kolla. Henrik hade studerat varenda märke och kommit fram till två favoriter:
Emmaljunga (det var det märket jag kände till) och Bugaboo.

Vi tittade, läste på och lärde oss om dessa vagnar. Emmaljungan är ju en klassiskt vacker vagn, men jag höll på att bli tokig på att vika ihop den. Det var en Mondial vi kollade på. Det kräver definitivt två händer, och gärna en fot för att styra och hålla emot. Den är tung att lyfta. Med foglossning var det inte lätt kan jag lova. Alltså, den blir liksom inte så mycket mindre ens när man viker ihop den. Vi hade med vår stora kombi – passaten, och när vi lyfte in den tog den ju upp halva bagagen! O det är ju inte jättekul att lägga den i baksätet med blöta och grusiga hjul. Men skulle den vara i bagaget hade vi varit tvungna att skaffa en enkelbur och helt enkelt inte kunna åka med alla samtidigt. I volvon hade vi inte ens fått in enkelbur + vagn bak.

O så tog säljaren fram Bugaboon, en buffalo som vi var intresserade av. Jag hade inte riktigt vant mig vid vagnens utseende, den såg futuristisk och lite konstig ut. Ja, jag tyckte t o m den var rätt ful ;) Men så provade vi den…

Att vika ihop den går på två sekunder, du gör det stort sett med en hand. Du fäller upp den lika smidigt. Den väger ingenting i jämförelse mot andra vagnar. Chassit blir så litet när man vikt ihop den att jag får plats att lägga det på golvet i baksätet, bakom förarstolen. Då kan jag ställa liggdelen i baksätet (alltså: ingen väta eller smuts i sätet, eftersom chassit kan stå på golvet!). Chassit kommer att säkerhetsspännas med karbinhake i golvet och liggdelen spänns i säkerhetsbältet, så jag har givetvis inga lösa delar i bilen som kan fara runt. Alla tre hundarna sitter i MIM-buren i bagagen och Kotten kommer att ligga i babyskydd fram och voila – minst en ledig plats i baksätet. Helt sjukt bra! Det är så man gör! Man köper en smidig vagn :)

O grejen är, att när vi började älska alla funktioner med vagnen och insåg hur smidig den var gillade vi ju den mer och mer, och utseendemässigt har den ändrat sig helt. Nu tycker jag den är hur snygg som helst! Absolut, Emmaljungan är vackrare och mer klassisk, men nu börjar jag tycka att Bugaboon är snyggare :)

Andra fördelar med Bugaboon är den har inte alls samma tipprisk som andra vagnar. Bugaboon är den enda vagnen som är godkänd att ha skötväskan hängandes på handtaget. Det är även den enda barnvagnen som fått godkänt på att liggdelen lyfts i handtaget/bumpern.

Den har stora hjul som är låsbara fram. De kan låsas både bakåt och framåt, så går man i lite mer terräng kan man låsa dem framåt så hjulbasen blir längre = då blir den ännu stadigare. Men, är man inne i ett köpcentra och strosar, så är hjulen fram svängbara vilket underlättar så ofantligt mycket.

Lite som Apple… Bugaboo är lite dyrare, men helt fenomenalt om du bara har deras grejer. Men man ska helst hålla sig till deras orginalgrejer. Annars passar allt lite sämre. Precis som med Apple :)

wpid-1030_3116_2

Vi la till lite extra pengar och fick en med svart chassi, vi tyckte det varsnyggare än aluminiumchassit. bugaboo-buffalo-stroller-petrol 2

Fast med suflett i petrol!

bugaboo_buffalo_compact_fold_1280x959px_e_1
Bild lånad från simplybaby.co.uk

Tadaa! Såhär litet blir chassit när man vikt ihop det!

Så, till er hundmänniskor där ute som funderar på hur ni ska göra när ni får tvåbent tillökning kan jag verkligen rekommendera denna vagn! 

 

Ibland blir fel rätt. Så rätt.

DSC_6666

När det gäller att fota kan jag fullkomligt älska de bilderna som många andra hade tyckt blivit fel och raderat. Som den här. För tillfället är denna en av mina absoluta favoriter, men den är ju inte ”rätt” :) Jag älskar ljuset, fokuset, att hon ser ut att hoppa ”ner i bilden” och att man inte riktigt ser om det är en räv eller en hund ;)

Att bara kasta pinnar – är det verkligen att motionera hunden?

Flx

Det här med att bara gå utanför dörren och stå och kasta pinnar eller bollar till sin hund: kasta, springa och hämta – på repeat. Det är deras sätt att motionerna hunden. Jag hamnade tyvärr själv i denna situation nu när jag valde detta istället för att sitta inne och inte låta hunden få utlopp överhuvudtaget för sin energi. Lite kändes det som pest eller kolera, då jag inte är ett fan av att kasta, springa, hämta, kasta-leken. Men jag försökte göra det bästa av situationen. 

Jag tycker verkligen att det inte är ett alternativ till motion. För det första, beror det verkligen på vilken slags hund man har. Jag har tre hundar, och två av dem skulle jag kunna kasta pinnar åt utan att det gjorde så mycket (de skulle inte bli superstressade och maniska)- men den tredje – den ni ser på bilden – skulle bli totalt sönderstressad. O det är självfallet den hunden det gäller (ni som inte hängt med innan: jag är gravid och har fullt av krämpor som tyvärr hindrar mig från att ge hundarna det de är vanan att få, varav schäfern börjar bli orolig och understimulerad. Finns mer att läsa om detta i några inlägg tillbaka). 

Att motionera hunden, för mig, är att fysträna den. Visst, självklart är vi ute och går för att det är kul, och för att hunden ska få utlopp för sin energi – men jag tänker ständigt på att hundarna är ska bli fysiskt tränade; bygga muskler och kondition. Men framförallt (!) – förebygga skador.

Alltså – jag ska vara tydlig: jag tycker inte att kasta pinnar är bara dåligt. Jag tycker däremot att det är dåligt att göra det ISTÄLLET för att faktiskt gå ut och gå med sin hund. När man väljer det istället för att motionera. Att kasta pinnar i skogen under sin promenad kan vara jätteskojig träning. Men där är jag noga med att titta på vilken hund jag har. Som sagt, Shappo och Ludde gå inte upp i varv och blir maniska av detta. Men Flexi blir det. Henne får man vara försiktig med och hitta vägar runt. Skriver mer om hur längre ner. 

Först och främst. Jag kan inte skriva vidare utan att nämna detta lite kort: Jag låter aldrig mina hundar springa lösa direkt, de får alltid gå kopplade och skritta i minst 10 minuter (gärna längre) innan de kopplas loss och får springa lösa. Varför gör jag detta? För att deras kroppar (muskler) ska vara förberedda och uppvärmda på aktivitet. Det är viktigt för att undvika sträckningar, snedtramp och andra skador. Detsamma gäller på slutet av promenaden. Nedvarvningen. Alltid kopplade i tio minuter: skritta. Varva ned, eller ”gå ur sig” som jag säger.

Skritten, jag ger mig inte den på den nu – men jag kunde skriva ett helt blogginlägg om bara skritt. För att få en stark, muskulös och vältränad hund är det skritt som gäller. Japp, skritt. 

Mina två äldre herrar, de skulle som jag sa tidigare inte bli sönderstressade av att någon stod och kastade pinnar/bollar i tid och otid till dem. Men vad ger det hunden? Den springer några vändor, börjar flåsa lite – och då slutar man och går in igen? Vad har hunden fått ut av det? Den lär ju inte ha blivit trött på riktigt – den flåsar antagligen bara? Eller så är den trött på riktigt, och då har den kanske en otillräcklig grundkondition?

Men varför har jag funderat så mycket på detta de senaste dagarna då? Jo, för att jag har en schäfer som klättrar på väggarna här hemma. Hon är van att gå en mil per dag och träna utöver det. Nu klarar jag max 2 km och det räcker inte alls för den här damen. Jag har så snälla vänner, grannar och familjer som hjälper till och tar med henne på promenader. Men jag vill ju kunna aktivera henne en del själv också, men då får man hitta på andra sätt.

Flexi är fullkomligt galen i frisbees. Det är djupsnö på gärderna. Det är bra träning att galoppera i snön. Hon behöver härja av sig! Jag, om ni inte redan märkt detta, står jag inte riktigt bakom och tycker detta är ett bra alternativ till motionsträning, men vad ska man göra? Det är ett bättre alternativ än att sitta hemma och ha en uttråkad och understimulerad hund! Men då kommer vi till trixet att inte få en sönderstressad och manisk schäfer på kuppen. Det ska vara roligt, det ska vara jobbigt, hon ska jobba – inte panikspringa, gnällandes, med slem i mungipan. 

Vi tog istället tillfället i akt och började med lite vardagslydnad. Hon fick sitta på kommando och titta på frisbeen som flög iväg. Skitjobbigt. Sen springa och hämta den på kommando: vilket innebär, komma in med den – sätta sig i fotposition och snällt lämna över frisbeen. Inte helt lätt att lämna ifrån sig käraste man har.

Vi gjorde det svårare och svårare så att frisbeen nästan flög över huvudet på henne. När hon satt, stod eller låg på kommando.

Hon fick sitta med ryggen emot så att hon inte såg var frisbeen ramlade: tadaa: sökövning! Den försvann ju i den djupa snön.

Hon fick sitta igen, jag kastade, sen fick hon utföra flertalet moment innan hon fick sticka på ett ”leta” eller ”apport”. Det avr också jobbigt, hon är absolut inte van externbelöning, men detta kan ju kanske funka som en inkörsport till den sortens träning.

I slutet av träningen hade hon ju fått både springa som en galning i snön, men utan det maniska och utan stressen. Vi gjorde ett träningspass av det, där det ingick lite hårdare fysisk utmaning. Att galoppera i djupsnö är jobbigt.

Så. Det blev bra tills lut ändå. Hon var sliten när vi kom in igen, både av den mentala stimulansen men såklart även att hon fick springa av sig. Hon har ju för f*n myror i benen! O det här kändes som ett dugligt alternativ till att bara gå korta promenader (visserligen lös) och klickerträna inomhus. Nu fick hon jobba på lite, med kroppen. Det är det som har saknats de sista veckorna. Jag längtar tills jag kan börja gå långpromenader igen och det blir mer som vanligt igen för hundarna: där både fysisk motion och mental stimulans är en självklar del av vardagen. Men tills dess, hoppas jag detta sätt fungerar.

Sen har jag både en man, föräldrar, svärföräldrar och vänner som ställer upp och tar med henne på promenader. Jag har tur <3

 

 

Världens bästa granne!

IMG_4089.JPG

Jag har sån lyx i min vardag att det knappt är sant! Idag kom vår underbara granne, Helena, och hämtade Flexi! Hon tog med henne ut i skogen på en långpromenad. Hon har härjat lös i djupsnö tillsammans med sin bästis Bailey – den lilla irländska settern ❤️

Följer ni mig på instagram? Där finns filmklipp på sötnosarna! @rocktassar

Men eller hur?! Världens snällaste granne! Flexi var sååå nöjd när hon kom tillbaka!

Det är stor skillnad på en hund som sover pga att hon är uttråkad och en hund som sover pga att hon är uttröttad ;)

IMG_4105.JPG

Hundtugg

Mina hundar får ett rejält tuggben i veckan. Typ som lördagsgodis. Jag tycker det är jättebra för tänderna, plus att det är perfekt att ha lite hårdare tugg som aktivering om det varit en tråkig dag.

Men tugg åt tre hundar är dyrt. Speciellt vad som finns lokalt. täntke att det måste finnas någon butik på nätet som man kan beställa ifrån, där det lönar sig att beställa stora mängder. Kastade ut frågan på Facebook och det var i särklass en leverantör som fick flest rekommendationer: tuggmastaren.se

Blir nog en stor beställning nu. Men om ni har andra förslag, kommentera gärna!

Det får gärna bli bart.

DSC_0827

Finns inte många, iaf inte i min vänskapskrets, som trivs lika bra med vintern som jag gör. Jag fullkomligt älskar vintern.

Men. Att vara gravid och sjuksrkiven med tre hundar som är vana att få M Y C K E T motion och aktivering är inte alls kul. O det blir ännu svårare i det här vädret och underlaget.

Jag kan gå ungefär max 2 km just nu /början på 8:e månaden/, jag får ont i ryggslutet (fogarna), men om jag inte gör något mer den dagen utan bara vilar och gärna sitter i badkaret, så går det bra. Men 2 km? Det räcker liksom inte åt mina hundar. Eller jo, herrarna är såpass till åren att de godtar det. Om de får gå lösa i skogen i 2 km, springa på gården och klickerträna inomhus så är det tillräckligt för dem. De är lite ledsna kanske, de är ju vana mycket mer, men de som sagt godtar det.

Schäfern däremot tycker inte att det är OK någonstans. Hon är fullkomligt emot detta och protesterar högljutt. Stackaren är understimulerad vilket visar sig genom att hon blir gnällig, springer omkring, hämtar tofflor, skäller lite extra – ja ni vet, så som en understimulerad hund beter sig. Jag blir trött på gnället och springet och säger till henne, och får direkt jättedåligt samvete! Det är ju inte hennes fel, det är mitt.

Det går bra, hon blir ju inte sjuk eller skadad. Men hon har alldeles för mycket spring i benen för att tycka det här livet är OK. Jag kan aktivera hjärnan på henne inne, hela dagen. Men hon behöver ju få ur all energi, hon måste få röra på sig!

Nu fick det gärna bli bart på backen, för det vore mycket enklare att gå i skogen och på gärdena, om det inte vore en massa snö att pulsa i. Det gör ännu ondare i ryggen.